Varje år utförs en undersökning av världens alla universitet som sedan rangordnas som de bästa utifrån bland annat sina utbildningsprogram och den kvalitet dessa erhåller. Bland de topp tre nordiska universiteten ligger de senaste åren på första plats Karolinska Institutet följt av Köpenhamns universitet och Helsingfors universitet. Karolinska Institutet erbjuder mycket kvalitativa program inom hälsa och sjukvård och anses vara Sveriges bästa medicinska universitet. Köpenhamns universitets styrka är inom ämnesdiscipliner som biologi, hälsa och medicin, samt klimat och hållbarhet samt internationella konflikter och digitala relationer. Slutligen finns Helsingfors universitet som i likhet med ovanstående också har styrkor inom vetenskapliga grenar som klinisk medicin, naturvetenskap och biovetenskap, samt samhällsstudier och lantbruk.

Utbildningsprogrammens kvalitet kan dock inte alltid utvärderas utifrån de internationella rankingsystemen, vilka i stor utsträckning bygger bland annat på universitetens forskningspublikationer och framför allt hur ofta publikationerna blir citerade i internationella tidskrifter. Andra viktiga faktorer spelar roll och det är även av betydelse att beakta vilket perspektiv man har som utgångspunkt. Förutom den granskning och kvalitetsundersökning som utförs av de olika programmen i Sverige av Universitetskanslersämbetet är det även av betydelse att universitets kontakter och samspel med framtida arbetsgivare, som mäts av QS Graduate Employability Rankings, är väletablerade. Detta innebär att studenter efter examen med lätthet kan få framgångsrika karriärer inom såväl näringsliv som forskning. En annan faktor är det rykte som universitet har.

Universitetskanslersämbetet

Universitetskanslersämbetet granskar årligen Sveriges universitetsutbildningar och från 2017 har de infört en ny modell för kvalitetssäkring. I granskningen ingår grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Fokus för utbildningsområden för åren 2017-2022 kommer att motiveras utifrån bland annat följande: utbildningar som ger legitimation som exempelvis lärare-, läkar-, och sjuksköterskeexamen. Vidare kommer en fjärdedel forskarutbildningar att granskas och likaså universitet som tidigare har fått sitt kvalitetssäkringsarbete ifrågasatt eller om det finns en annan anledning som kräver behov av kvalitetsutvärdering. Utvärderingsarbetet sker genom bland annat en självutvärdering, studenternas självständiga arbeten, intervjuer med studenter och doktorander samt övriga underlag som statistik om exempelvis hur snabbt studenterna tar examen eller hur snabbt de får ett arbete.

De fyra olika granskningsområden som utförs av Universitetskanslersämbetet

De fyra områden, ofta benämnda för komponenter, är granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete, prövningar av examenstillstånd, tematiska utvärderingar och utbidningsutvärderingar. Sammantaget är det sex bedömningsområden som står i fokus för granskningarna och dessa är hur styrning och organisation ser ut och hur de säkrar kvaliteten. Utformning, genomförande och resultat är en annan viktig aspekt, exempelvis hur “följer lärosätet upp, vidtar åtgärder och utvecklar sina utbildningar”. Student- och doktorandperspektiv är av betydelse, exempelvis deras förutsättningar och möjlighet att påverka sina studier. Slutligen är arbetsliv och samverkan, exempelvis hur väl studenter förbereds för förändringar i arbetslivet samt hur väl jämställdhet beaktas i bland annat utbildningarnas innehåll, viktiga frågor som bedöms.

QS Graduate Employability Rankings

QS Graduate Employability Rankings å andra sidan utvärderar studenternas anställningsbarhet från olika universitet. Utvärderingen bygger på fem faktorer. Den första faktorn analyserar hur många potentiella arbetsgivare studenterna möter på campus, det vill säga vilka möjligheter till nätverk, praktikplatser och projekt det finns. Den andra faktorn är hur industrin forskare och lärare samarbetar, vilket bland annat framgår genom sampubliceringar med industrin. Den tredje faktorn som är tidigare nämnd är universitetens rykte och hur det uppfattas av arbetsgivare. Fjärde faktorn handlar om anställningsbarheten och hur man får en anställning under eller direkt efter sin utbildning. Slutligen är andel högpresterande av betydelse – andel studenter som erhåller mycket högt ansedda positioner.

Sammanfattningsvis

Ovanstående genomgång visar de krav som ställs på den högre utbildningen i Norden och det ger även inblick i de olika perspektiven som föreligger vid utvärdering och bedömning av såväl universitet som utbildningsprogram. De bästa utbildningsprogrammen tycks vara inom naturvetenskap sett utifrån granskningar av universitetens kvalitet internet men av vikt kan likväl vara det som mäts enligt QS Graduate Employability Rankings. Sett utifrån det senare perspektivet ligger Chalmers tekniska högskola högst bland nordiska universitet vad gäller de bästa utbildningsprogram. Sammantaget bör man innan ett avgörande beslut kring de bästa nordiska utbildningsprogram beakta inte bara internationella rankningen, utan de inom respektive lands mätningar av kvalitet och anställningsbarhet för de olika programmen!