De nordiska ländernas utbildningssystem är lika på många sätt. I exempelvis Finland består utbildningen av daghemsprogram för spädbarn och småbarn och sedan förskola för sexåringar. Efter det startar en nioårig grundskoleutbildning som barnen börjar när de är 6 eller 7 år och slutar när de är 16. På den punkten är de mer eller mindre identiska med den svenska skolan. Efter grundskoleutbildningen kommer gymnasiet som inte är obligatoriskt och om du har gått klart gymnasiet kan du välja att fortsätta att studera på en generell akademisk utbildning eller yrkeshögskola. Den finländska strategin för att uppnå jämlikhet och kompetens inom utbildningen har byggts på att skapa ett offentligt finansierat grundskolesystem där alla grundskolor ska uppfylla vissa krav.
I Sverige är utbildning obligatorisk för alla barn mellan 6 och 16 år. I Sverige börjar ett skolår i mitten av augusti och slutar i mitten av juni. Barn upp till sex år har möjlighet att gå på förskola under dagarna, vilket gör det möjligt för föräldrarna att arbeta även när de har småbarn. Året innan barnen börjar i grundskolan erbjuds de en plats i förskoleklass. Detta förbereder barnen för vad som väntar dem i skolan. I Sverige, likt i de andra nordiska länderna, finns det både privata skolor och friskolor men den största delen av de svenska skolorna drivs kommunalt och accepterar därmed alla elever.
I Norge kan skolsystemet delas upp i tre olika delar. Den första är barneskole för barn i åldrarna 6-13 år. Efter det kommer ungdomsskola för åldrarna 13-16 år och slutligen kommer videregående skole, vilken kan jämföras med det svenska gymnasiet, för de som är mellan 16-19 år. Barneskole- och ungdomsskolenivåerna är obligatoriska, precis som i Sverige, och brukar kallas för grunnskole (bokstavligen översatt till grundskola). Fram till år 1997 började den obligatoriska utbildningen i Norge vid sju års ålder. Högskoleutbildning är något utöver gymnasieskolan och det vanligaste är att en utbildning av denna sort varar i minst tre år. Här kan du välja vilken inriktning du vill studera.
Det isländska utbildningssystemet är uppdelat på fyra olika nivåer: lekskola, obligatorisk, gymnasium och högre. Utbildningen är obligatoriskt för barn i åldrarna 6-16 år och liknar därmed de övriga nordiska länderna åldersmässigt. De flesta institutioner finansieras av staten och det finns väldigt få privata skolor i landet. Efter 16 års ålder finns chansen att studera vidare på ett gymnasium och detta tar fyra år, alltså ett år längre än exempelvis det svenska gymnasiet. De som studerar vidare även efter gymnasiet kommer få betala en registreringsavgift för statliga högskolor och en skolavgift för privata högskolor. Alla elever är berättigade till ekonomiskt stöd från den isländska studielånskassan och hur stort detta är beror på den enskilda personens ekonomiska situation.
I Danmark kallas grundskolan för folkeskolan. Det är inte obligatoriskt att få sin utbildning på plats i skolan utan i landet råder något som kallas för undervisningsplikt. Det innebär att undervisningen kan ske även hemifrån med hjälp av föräldrarna. Dock väljer de allra flesta att skicka sina barn till skolan där de efter ett år i børnehaveklasse – förskoleklass – och nio år i grundskolan kan välja att läsa ett tionde år. Detta tionde år sker oftast på distans och har en inriktning på de ämnen som eleven är extra intresserad av. Detta år är avgiftsbelagt. Efter det nionde eller tionde året kan studenten gå vidare till gymnasiet och läsa ytterligare tre år.
Utbildningssystemen i Norge, Danmark, Sverige, Finland och Island är relativt lika. I alla länder finns det en obligatorisk del som alla barn i landet måste genomföra och som inkluderar åldrarna 6-16 år. Efter detta kommer gymnasiet, vilket är frivilligt. Eleverna väljer med andra ord själva om de vill fortsätta att studera eller inte. För att bli accepterad till högskolan eller universitet måste eleven dock ha gått i gymnasiet. Det är inte särskilt vanligt med privata skolor i Norden även om de förekommer, kanske främst i Danmark. Om det finns privata skolor brukar de ha en speciell inriktning. Alla studenter i Norden erbjuds fri skolgång fram tills att de är minst 16 år. Gymnasiet är vanligtvis också gratis.